www.hannessteve.com

Vi kommer från och med nu att flytta vårt pick och pack till

www.hannessteve.com

Vi ses där!

Mvh

Hannes och Steve

Bra träning men fortsatt blåsigt

Fin förmiddag men blåsten stegrade sig fram till träningsdags så pass att det var nära Marseille träning idag igen. Eller Den Haag träning som det nog får heta från och med i år. Den Haag har två år i rad haft ganska besvärliga förhållanden och kan potentiellt vara den som axlar Marseilles vakanta roll som vindvollans mecka. Det är ju så att det på herrarnas World tour i princip bara är 3 av 16 strand turneringar per år och det är ju i regel strand turneringar som kan bli vindpinade. Anledningen är så klart att publiksäkra när väderförhållandena sviker och det spelas därför mycket mer på anlagda banor i stadsmiljö än i beachvolleyns rätta element. Skillnaderna är inte milsvida men på stranden finns det som regel en tydlig vindriktning, ofta från sidan, vilket gör att man från båda sidor kan använda vinden till sin fördel. Två viktiga aspekter är att kunna serva från både höger och vänster sida av baslinjen samt att kunna anfalla från båda sidor av nätet för att kunna gå runt bakom sin medspelare vid behov för att få passet i medvind och kunna slå respektive serva in i motvinden.

Stadsturneringar är i allmänhet mindre vindiga men när det väl blåser kan det lätt vara byigt eller till och med cirkelvindar mellan hus och byggnader. Oavsett så gäller det att komma ihåg att det är lika för båda lagen eftersom man ju byter sida med jämna mellanrum och att det ofta är så att den som sliter hårdast och missar minst är den som kommer ut vinnande. Som med alla ‘sämre’ förhållanden brukar det ge en stor fördel att vara den som gillar läget mest och ser möjligheterna istället för att bli butter och se problemen. Vad gäller dessa svåra förhållanden så är det oxå som med allt annat att man oftast blir bättre på det man tränar på och det kan därför vara mycket värt att våga sig ut även om det blåser eller regnar.
Med det sagt så hoppas jag ändå väldigt mycket på att det blåser mindre imorgon!

Den Haag

Marseille

Den Haag

Marseille

/Hannes

Happy Australia day!

Vädret vänder onekligen fort här på Teneriffa för nu skiner solen igen och det känns otroligt att det för bara ett par timmar sen var så man inte ville kliva utanför dörren. Så molnfritt är det nu att vi för första gången sett toppen på Spaniens högsta berg, Telde, och dess snöklädda topp belägen på 3900 meters höjd.

Sitter så här dagen till ära och kollar på Australien open i tennis och undrar varför inte Nadal bryter mot Ferrer eftersom han inte bara är dålig utan uppenbarligen har ont oxå. Vi laddar samtidigt för träningen som blir mitt på dagen på 4 lag med Sverige, Norge och Spanien ggr 2. Får ju passa på att gratulera alla australiensare och det kan ju faktiskt vara så att sen Mårten och Anneli flyttade till Sydney kanske vi till och med har läsare från den andra sidan jordklotet.

/Hannes

Marseille träning

Vinden viner utanför balkongdörrarna och stormen har upproriskt piskat havet sedan strax innan eftermiddagens träning. Vi slapp i alla fall undan regnet, men vinden var mer än besvärlig och ade 16 senaste säsongerna hade man kunnat hävda att man tränade inför Marseille. Tyvärr så finns inte Marseille med på programmet i år så det argumentet faller ganska platt och det är som tur är inte ofta det blåser som idag på någon annan turnering. Man får helt enkelt se det som en träning i tålamod och förhoppningsvis så har det mojnat tills imorgon och då kommer det att kännas busenkelt bara för att det var så besvärligt idag. På de spanska nyheterna så hävdar de att stormens epicentrum nu dragit vidare nordöst och upp mot spanska halvön, hoppas kan man ju även om det inte låter så där jag sitter.

Det är lustigt hur det verkar som att det aldrig någonsin skulle regna på dessa ställen eftersom mycket av hotellets allmänna områden är helt öppna eller har små fina ljusinsläpp som snabbt förvandlas till regninsläpp. Vattnet ligger nu kvar i korridorerna och gör klinkern glashal och vips måste de stackars pensionärerna precis som hemma passa sig för höftledsbrott. Vi i glaslaget får oxå passa oss så vi inte får ännu en halvspoilierad säsong. Fram med broddarna.

/Hanneas

Klassiskt misstag ännu en gång

Tänk att man aldrig lär sig. Det tar ett par dagar på utländsk mark innan den falska säkerheten börjar infinna sig. I gymmet i förmiddags så körde vi på ordentligt vilket innebär en del dötid i form av vila mellan seten. Antingen kan man ju bara sitta tyst och vänta in sitt nästa set eller så kan man lätta upp det hela med att tjöta lite.

Jag och Anders stod alltså och pratade i vanlig samtalston och råkade komma in på två spansktalande killars övningsval, utförande och kanske framför allt deras klädval. De var av den kända modellen vi tränar väldigt mycket gym men kanske inte så mycket ben, och hade valt de kortaste shortsen man kan tänka sig och vek ändå upp dem. Hade det varit så att de var i vägen under benövningar hade jag kunnat förstå uppviket men det var nu så att det förvånansvärt nog stod överkropp på dagens träningsprogram. Lite senare kom i alla fall en av dem fram till oss och frågade om det var ok att han använde golvet framför oss, på svenska.

Varken första eller sista gången det händer men man kan ju ändå tycka att man borde vara smartare, framför allt när man befinner sig på Sveriges mesta resmål.

/Hannes

Trav dags!

Mellan träningarna har jag och Anders roat oss med att försköt att välja ut de rätta hästarna till förra veckans V64 och V75. Hannes är måttligt intresserad av spel på hästar så han är inte med. Resultatet var inte så bra förra onsdagen då vi inte vann något men i lördags vann vi pengar. Ska inte avslöja hur mycket men det var inte tillräckligt mycket för att dra sig tillbaka, mer åt hållet att vi kan köpa varsin kaffe. Får nog börja kolla hästarna till imorgon och se om vi kan hitta rätt.

/Steve

Kärt barn har många namn

Tillbaka i stugan efter ännu ett pass och mat och så var det dags att avsluta cliffhangern som utlovat. Det började med att jag vägde in mig i morse på 97,2 kilo vilket var nära 2 kilo mer än blott en och en halv dag tidigare, samtidigt har Anders varit på Steve om att det borde synas mer rutor på hans mage om han ska kalla sig elitidrottare.

Första övningen innefattade att hålla en boll igång under en längre tid genom mottag, pass, shot, mottag, pass, shot osv och döptes till ”2 and 1″ som i 2 kilo vikt bort på mig och en centimeter magomfång bort på Steve. När steve sen skulle öva blockbackning gav hans rörelsemönster först upphov till epitetet Åsa-Nisse och senare uppmaningen att vara smidig som en katt, flyta som en kollebri och sticka som ett bi. Det sista är naturligtvis lånat från den kända Muhammed Ali frasen och även om man faktiskt med en livlig fantasi nästan kunde hävda att Steve lyckades se lite kattlik ut i sina rörelser så har jag mycket svårt att på något sätt se Steve som kollibri. Förbättringen gick oavsett inte att ta misste på.

På eftermiddagspasset med båda norrmännen på banan vart det sen sideoutträning med riktigt tuff serve och rekonstruera från brutna lägen. Vi började svagt i de första övningen men kom sen tillbaka bra. Det syns att det vi tränar på ger resultat och att vi börjar få klart för oss hur vi skall spela, sen skall det ju bara utföras på ett bra sätt oxå. Personligen hade jag inte riktigt med mig huvudet till hundra procent även om kroppen kändes bra. Imorgon stundar gym på förmiddagen och sen bolltrollande på 3 på eftermiddagen.  Ahora a dormir!

/Hannes